Helena berättar…

Jag heter Helena och är 37 år. Jag har aktivt hållit på med hundar av och till sedan jag var tolv och jag älskar att träna och tävla. Just nu håller jag mest på med lydnad, bruksspår och lite BSL.

Min första hund var en karelsk björnhundstik som hette Raya, men henne kunde man inte träna speciellt mycket! Sedan fick jag en golden retriever som hette Jacko. Efter gymnasiet åkte jag som hund-au pair till England och tog hand om en hel kennel med utställningsgolden retriever. När jag pluggat färdigt flyttade jag till England och bodde där i fem och ett halvt år, en tid utan någon egen hund. Jag hade fortfarande kontakt med mina gamla golden-kompisar på kenneln, men det är inte samma sak som att ha en egen vovve!

Så när jag flyttade hem igen 2005 bestämde jag mig för att äntligen skaffa en hund av min favoritras, schäfern. 2006 fick jag lille Ichiban, en mycket charmig kille som jag lärde mig massor på. Han blev inte så liten heller utan mätte hela 73 cm i mankhöjd. Tyvärr hade han dåliga armbågsleder och 2008 blev det så illa att jag var tvungen att fatta det svåra beslutet att låta honom somna in.

Vis av skadan köpte jag då en tvåårig färdigröntgad men totalt grön schäfer, Gizmo. Det är min tävlingshund som jag verkligen har jättekul ihop med! När jag fick Gizmo kunde han ingenting utom sitt namn, men nu är vi uppe i lydnadsklass 3 och uppflyttade till högre klass spår. Vi har också klarat BSL1. Gizmo har titeln Korad och han har godkänt uthållighetsprov och BH-prov. Han vill gärna göra sitt bästa men tycker inte om ifall man blir frustrerad, så det gäller att gå varligt fram i träningen. Jag har verkligen lärt mig mycket om hundträning från honom.

2009 tog jag hand om en fodervalp från Hedeforsens kennel. Han heter Axxe, eller Aragorn som jag kallade honom, och han håller just nu på att utbildas till narkotika- eller sprängmedelssökhund. Jag är jättestolt över att det går så bra för honom på utbildningen, men det var minsann inte lätt att lämna tillbaka honom. När jag fick veta att det skulle bli en kull efter Gizmos farbror och Aragorns halvsyster bestämde jag mig för att ta en valp därifrån. Det blev lille Fenris som nu är 8 månader. Jag hämtade honom samma dag som jag lämnade Aragorn.

Fenris är en riktigt glad och positiv schäfer med mycket humor. Han får mig att skratta tio gånger om dagen! Han är också en riktig marodör och stökmakare, men jag kan aldrig bli arg på honom, även om det var nära den gången han bet sönder mitt visa-kort…

Båda mina hundar äter givetvis Sportsman’s och jag får ofta beröm för deras glansiga pälsar och fina hull. Gizmo är dessutom en kräsen typ, men han gillar Lamm och ris.

Slutligen vill jag gärna ta tillfället i akt och tacka Thina på Sportsman’s Trading som förutom att hon är en riktig vän och fantastisk träningskompis också hjälpt mig mycket med alla mina schäfrar – tack och kram!

/Helena